Så olika

Vi är van att få höra frågan om när våra barn är födda, och hur långt det är emellan dem. Att de är tvillingar är det ingen som gissar, och att Mattis är lillebror (med två minuter) blir de ännu mer förvånad över.
Det skiljer nu 10 cm och 4 kg mellan dem, men och de är verkligen två motsatser.
 
Här kommer en liten lista på saker som skiljer dem åt.
 
Hår
Leia: Lockigt
Mattis: Rakt
 
Napp
Leia: Nej
Mattis: Ja (världen skulle gå under utan napp)
 
Frukt
Leia: Apelsin
Mattis: Banan
 
Badrummet
Leia: Bada
Mattis: Duscha
 
Sova
Leia: På täcket (hur mycket man än försöker)
Mattis: Under täcket
 
Kroppstemperatur
Leia: Kall
Mattis: Varm
 
Underhållning
Leia: Böcker
Mattis: Iphone
 
Påklädning
Leia: Älskar kläder
Mattis: Vill inte ha kläder
 
Tänk att två små personer delade plats i magen, har fått samma förutsättningar till livet men är redan från start två helt olika. Jag tycker det är viktigt att låta dem vara som dem är och försöka att inte jämföra dem för mycket, och jag tror att vi är bra på det faktiskt.
 
 
 
 

Pappas mössa

Just nu är dessa två inne i en mamma period, det är endast mamma som gäller. Leia är defitnivt ännu mer mammig än Mattis, han får ofta "nöja" sig med pappa. 
Men något annat som däremot är poppis är pappas mössor, de kan ofta ligga lite här och där hemma och så fort de får syn på dem så åker de på huvudena.
 
Två riktiga små hipster barn i pappas hipster mössa. Jag tycker det är roligt att både Leia och Mattis börjar bli väldigt medveten om kläder, och ibland får mamma helt enkelt ändra klädplaner då barnen vill ha något annat. Är det vanligt att det börjar så tidigt?

20 & 21 månader

Jag insåg precis att jag igen har glömt en månads uppdatering, men eftersom vi inte väger och mäter så ofta så glöms det bort i vardagen. Men i går var vi iallafall på neomottagningen, sista gången, med trollen.  
 
De började förskolan strax innan de blev 20 månader, som jag hade bävat för den dagen. Men inskolningen gick över förväntan och efter bara tre dagar så kunde vi börja lämna dem själva. Och nu går det hur bra som helst, både dem och vi älskar deras förskola. Det känns helt rätt, och att den 13 minuter hemifrån med bil gör ingenting när det är så underbart där.
 
Leia 
Vikt 10kg
Längd 81cm

Hon ligger ungefär en kurva under medel på allt, lite lite för lätt och vi fick rådet att köpa röd mjölk och spetsa hennes mat med lite extra olja. Hon är inte stor i maten så jag förstår att hon inte väger så mycket. Men det var absolut ingen fara utan det var bara att låta henne äta det hon vill och berika det hon äter istället.
 
Lilla damen med humöret, just nu är det väldigt väldigt mammigt med henne. Om jag finns i samma hus som henne så är det bara jag som gäller, är jag inte där så gör det ingenting då hittar hon andra att gosa med. För hon är en riktigt liten gostjej, ska sitta i knät, kramas och vara i famnen. Snuttas gör hon fortfarande, hennes egna lilla mystrick.
 
Sen ungefär två veckor tillbaka så har hon inte ätit på nätterna, fantastiskt skönt för oss att få lite sammanhängande sömn för första gången på 20 månader. Vi håller tummarna för att hon fortsätter så. Pratar gör hon massa, men inte riktigt så vi förstår. Mamma, pappa, där, titta säger hon bra. Men däremot så kan hon verkligen visa vad hon vill ha, om hon gnäller och pekar på något och man inte riktigt vet vad så kan man fråga. Är det fel sak så skakar hon på huvudet och ger till ett gällt pip, är det rätt sak så får man ett nöjd Mmm och en nick.
 
 
Mattis
Vikt 14 kg
Längd 90 cm
 
Hans längd spurt har avtagit lite, och trots att han är lång så är han inom det "normala". Två kurvor över på längden och en på vikten. Jag glömmer bort hur lång han är ibland, han är ju mer än hälften så lång som mig nu.
 
Mattis är en riktigt liten clown, han älskar att spexa och springa runt. Och allt han gör som man skrattar åt vill han göra om flera flera gånger. Som tur är så är Mattis inte alls så mammig, utan är väldigt nöjd med pappa eller alla andra runtomkring. Förskolan vill han aldrig lämna, det är nog det roligaste stället i världen. Han leker ofta med de äldre barnen och är inte alls blyg av sig. Sen har han lika lätt till känslorna åt andra hållet, om något inte går som han vill, eller han inte får det han vill ha så kommer det floder med tårar.
 
Han sover riktigt bra, det har han ju gjort oftast. Men vissa kvällar vaknar han och är otröstligt ledsen, det tar ungefär en kvart innan han slutar gråta. Spelar ingen roll vad man gör. Sen är han nöjd och oftast kan han somna om snabbt bara man ligger bredvid honom. Funderar på om det kan vara nattskräck eller bara mardrömmar?
 
Pratet har inte heller här kommit helt igång, mamma, pappa, titta, där, tack är ord som ofta sägs. Men han har lärt sig det gulligaste, att säga Leia. "Eja" ropar han när han inte ser henne. Jag smälter varje gång!
 
 
Övrigt
Vi har verkligen kommit in i förskolerutinerna, lämnar vid 8 och hämtar senast 16. Hampus är en riktig superpappa och tar hämtningar tre dagar i veckan och jag en. Sista dagen är alltid min mammalediga dag som jag fortfarande har. När man hämtar dom sista dagen så är de alltid helt slut, så just nu känns det skönt att de inte behöver gå fem dagar i veckan.
 
Jag trodde också det skulle vara jobbigare än vad det var med att lämna dem till förskolan, men det har faktsikt bara varit en positiv upplevelse. Och hela familjen känns faktiskt mer harmonisk nu, innan har det varit en stress att en av oss är hemma och har till halsen upp med barn och skrik hela dagarna. Nu jobbar båda och vi har istället riktigt fin kvalitetstid med barnen på kvällar och mornarna. Barnen är i en ganska fantastisk fas just nu där det ploppar upp nya saker hela tiden, och de känns verkligen som våra egna små minimänniskor. Saker som städning, tvättning och plocka i diskmaskinen är guldkorn i deras vardag.