Bröstmjölkdonator

Den lyckan när jag fick upp i mitt facebook flöde att Philips engagerar sig i bröstmjölksdonator frågan. De har just nu en kampanj där du får en bröstpump gratis om du donerar din bröstmjölk till neonatalavdelningar.
 
Jag har skrivit flera väldigt uppskattade inlägg om just prematurbarn och amningen. Två av de mest lästa är dessa
Mina älskade prematurbarn
Mr. Pump
Leia och Mattis fick tack och lov donerad bröstmjölk de första dagarna tills min mjölkproduktion kom igång ordentligt. Att ge ersättning till så små barn är verkligen inget som rekommenderas och kan strula till deras sköra kropp ännu mer. Så tack alla ni som donerat mjölk!
Och ni mer nyfikna på livet på neonatalavdelningen så kika in i min kategori som heter Neontal med Trollen.
 
Detta inlägg är inte sponsrat på någotsätt, jag som prematurmamma tycker bara det är viktigt att lyfta fram detta. Klicka på bilden för att ta er till deras facebook kampanj.

Vem kan donera bröstmjölk?

För att få donera bröstmjölk skall ditt egna barn som du ammar vara yngre än tre månader. Du måste vara frisk och du får inte röka eller snusa, använda alkohol, använda illegala droger, använda några läkemedel. 
Du får heller inte ha mottagit blodtransfusion eller andra blodprodukter de senaste 12 månaderna. Ha mottagit vävnads- eller organtransplantat de senaste 12 månaderna eller ha genomgått piercing eller tatuering de senaste 12 månaderna (undantag örhängen).

brostmjolkforlivet.se  hittar du kontaktuppgifter till just din mjölkbank.

En annan födelsedag

Idag är det inte vilken dag som helst, idag firar vi lite extra. Det är nämligen ett år sen vi fick ta med oss hela familjen hem. Jag hittade tillbaka till mitt inlägg från dagen efter vi kommit hem (du kan läsa det här), och tårarna började rinna. Varför vet jag inte riktigt, den här dagen är förknippad med så mycket glädje, men också så mycket kaos. Att ha en bild framför sig när man väntar barn och så blir varken förlossning eller hemgången som man tänkt sig.
 
Men jag måste bara berätta champange incidenten som jag hintar lite om i det inlägget. 
Efter förlossningen så fick vi en flaska bubbel av trollens faster och Tomas. Tyvärr kändes det inte så glädjande just då, att få bo i en liten skrubb på sjukhuset, inte ha sina barn nära och bara hoppas att det inte kommer in någon läkare för att berätta dåliga nyheter, så att fira kändes inte helt rätt. Vi bestämde då att den flaskan ska vi ta när vi kommer hem, om alla får komma hem. Så efter en dag med mycket stress kring att se till att allt det nödvändigaste fanns hemma till barnen (Hampus for runt som en dåre för att få in allt) och samtidigt anpassa sig efter mattiderna som fortfarande var extremt viktiga så satte vi oss i soffan tillsammans. Även tvätten med alla nya barnkläder och nytvättade lakan hängde snyggt och prydligt bredvid oss i vardagsrummet. Tidigare när vi kom hem hade jag stoppat bubblet i frysen för att kyla ner det, så jag gick och hämtade två glas och flaskan. När jag kommer in i vardagsrummet så ser jag att den har blivit lite fryst i mitten, frågar Hampus om vi ska låta den tina lite men vi kommer överens om att vi väntat länge nog på den där champangen. Tar tag i korken och skruvar av den som man ska, det kommer ett rejält "poff" och korken flyger iväg. Och efter korken kommer en lång stråle med champange. Det ville inte sluta skumma över så jag ställde champangeflaskan på vardagsrumsbordet, och det såg ut som en fontän. I säkert 5 minuter fortsatte det bara rinna och rinna, och jag och Hampus vi skrattade och skrattade. Tillslut fick vi oss ett halv glas bubbel var, det var det som var kvar i flaskan. Resten var på bordet, på golvet och på vår nytvättade tvätt. Ett helt perfekt kaosigt avslut på en kaosig dag, men jag kommer fortfarande ihåg att det rörde mig inte i ryggen. För vi alla var hemma, och vi alla mådde bra!
 
En av de första bilderna på trollen hemma i vår soffa. De är så pyttesmå men ändå så är de väldigt lik sig själva. Håller ni med?
 

Prematurbarn

Jag blev alldeles rörd av all respons jag fick på mitt inlägg om att få prematur barn, du hittar hela inlägget här. Det är så lätt att tro att man är ensam om hela den resan, och om alla tankar som finns kvar idag. Men vi är uppenbarligen många som har en ungefär liknande resa, exakt lika blir de såklart aldrig, som vilken annan förlossning som helst. Jag har fått så mycket mail, frågor, kommentarer från er kring just prematurbarn, från er som haft liknande upplevelser, från er som bara är nyfikna och vill förstå mer, från er som väntar barn och har den oron eller ni som kanske just nu går igenom hela resan med förtidigt födda barn.
Ni är många nya som hittat hit sen vår resa, men den finns utförligt dokumenterat under kategorin Neonatal med trollen. Så där kan ni kika och få en glimt av vår vardag på sjukhuset.
 
 
Jag ska försöka samla ihop de frågor jag fått mest och svara på de i ett inlägg! Ställ gärna lite frågor i kommentarerna eller maila de till mig så ska jag försöka svara på allt.