Att vänta barn

Hej! 
Jag har precis fått reda på att jag väntar mitt första barn, och jag är såklart överlycklig. Samtidigt finns det en oro inom mig, jag oroar mig för allt. Om jag mår dåligt, om jag inte mår dåligt, om jag har ont i magen ja allt blir till en oro. Hur kände du när du väntade dina fina tvillingar? Finns det något som gör det lättare?
 
Först och främst, STORT SUPERGRATTIS TILL DITT LILLA FRÖ! Jag verkligen ÄLSKAR att få följa er och era graviditeter och stöttar och svarar på allt jag kan. Jag är lite avundsjuk på alla som väntar sitt första barn, ni förstår inte vilken häftig och magisk resa ni har framför er.
 
Angående oron så förstår jag dig, och det tror jag alla gör. Från dagen jag plussade så har det alltid funnits en oro, och det gör det fortfarande. Jag tror att det är en del av att vara förälder. Men här kommer mina tips som jag önskar någon sagt till mig när jag var gravid.
 
Det jag rekommenderar ALLA att göra är att se till att ni får en barnmorska som ni känner att ni kan lita på, henne eller honom ska ni fråga om ALLT.
 
Det du absolut inte ska göra är att googla, om du googlar någonting så läs endast informationen på 1177. Familjeliv och alla andra sidor är helt förbjudna, där kan det om du har ont i tån betyda att du har en utomjording i magen. Onödig oro!
 
När det börjar gå så långt att du känner barnet i magen och hur den rör sig så om det på något sätt skulle skilja sig från hur det brukar vara, så åk och kontrollera! Man känner sig superfjantig jag vet, men hellre en gång för mycket och barnmorskorna/läkarna blir aldrig någonsin sur för att du kommer in. Redan här är det du som känner ditt barn bäst.
 
 
Våga stå på dig! Känner du att det är något som inte stämmer så våga stå på dig. Det här önskar jag att jag hade gjort när jag var in på förlossningen söndagen innan trollen kom (de kom på torsdagen). Jag var in för jag tyckte att mina "flytningar" var konstiga, de var i princip bara blött i trosan och inga flytningar som syntes. Men när barnmorskorna kollade så sipprade de inge vatten. 
 
När vattnet väl gick några dagar senare så visade det sig att även då kunde de inte få fram något vatten (de ruckar lite med ett instrument). Men då var jag ju hundra på att det var vattnet som gick, det var ju inte lite vatten direkt. Och när de kollade med ett ultraljud så såg de att Leias vatten hade gått, men även att hon låg så djupt ner så hennes huvud var ivägen för att det skulle kunna få ut något vatten med instrumentet. Förmodligen har det även varit så sen söndagen, dels är det inge bra för att det kan komma in infektioner till barnet, sen så hade de redan då kunnat ge mig kortisonsprutor för att skynda på lungorna vilket hade gjort det mycket lättare för Leia och Mattis de första dagarna i livet. 
SÅ VÅGA STÅ PÅ DIG! 
 
Men mitt i all oro, så försök att njuta! Jag trivdes verkligen som gravis (det behöver man inte göra och det är inget fel med det), men kan verkligen sakna sparkarna och att känna händer och fötter runt om i hela magen.
Oro är nyttigt, men bara i viss mängd!
 

Svar på frågestund - Kejsarsnitt

Tack för alla spännande frågor om kejsarsnitt. Jag har svarat så gott jag bara kunnat, och jag hoppas att det finns några där ute som jag kan hjälpa med mina svar. Tänk på att allt är enligt min upplevelse och vad jag tycker och tänker. Som vanligt när det gäller förlossningar så finns det inget rätt eller fel, allt är olika för alla. Det är det 
 
Var du förberedd på att din förlossning skulle kunnat sluta med kejsarsnitt?
Jag hade läst på mycket innan om just tvillinggraviditeter, och eftersom ca 50% av alla tvillingar föds med kejsarsnitt så hade jag bestämt mig för att inte låsa fast mig vid något innan vi hade haft vårt samtal med förlossningsläkaren. Så när vattnet gick och förlossningsläkaren sa att det blir kejsarsnitt när de är så små, så kändes det faktiskt bra.
 
Om du skulle bli med barn igen, och fick välja mellan kejsarsnitt eller vaginal förlossning, vilket hade du valt?
Om trollen någon gång ska få några syskon, och allt går som det ska så skulle jag gärna föda vaginalt. Jag tycker att min förlossning var en riktigt drömförlossning. Jag fick känna att vattnet gick, jag fick känna riktiga värkar men jag behövde inte alls ha ont så länge. Men jag är så nyfiken av mig och skulle gärna föda vaginalt för att få känna krystningsvärkarna.
 
Gjorde det ont att sätta ryggmärgsbedövningen?
Jag ska vara helt ärlig och säga att det var nog det som gjorde mest ont under förlossningen. Värkarna var ingenting i jämförelse. Men jag vet att det är väldigt individuellt. Jag hatar allt som har med sprutor att göra, så jag spände mig nog extra mycket. Samt att ligga och kupa ut ryggen allt man kan, när man har en stor mage ivägen och värkar som kommer och går är inte helt rätt. Men som tur var så satte de sprutan rätt på första försöket.
 
Hur stort är ditt ärr, och syns det mycket när du har kläder på dig?
Redan dagen efter operationen så skulle jag duscha och tvätta såret. Då höll jag nästan på att svimma för det såg så hemskt ut. Då var det nog över 2 decimeter långt och blodigt överallt. Idag så har det läkt väldigt fint och dragit ihop sig, så det är kanske 12-15 cm långt just nu. Ärret sitter så långt ner så har jag trosor på mig så syns ingenting!
 
Hej! Jättefin blogg du har! Ska själv göra snitt om 3 veckor och är supernervös! Är gravid med tvillingar och första barnen. Jag undrar hur smärtan är efteråt, orkar man sova/fungera och hur mådde du av smärtstillande? Förstår att det är individuellt men kul att höra olika erfarenheter!
Stort grattis till tvillingarna, du har det häftigaste någonsin framför dig! Jag har opererat mig innan för knä och handled och då har jag mått mycket sämre efter dessa operationer än vad jag gjorde nu. Tog en dos med Ipren och Voltaren direkt efter operationen, sen behövdes det ingenting mer. De sa att om jag fick ont så kunde man få starkare tabletter och morfin, men jag klarade mig utan. Sova var inte heller några problem, även fast jag bara kunde sova på rygg. Det tar några dagar innan magen känns medgörlig igen men att vara uppe och gå hjälper. Lycka till med förlossningen :D
 
Hur fungerar det med eftervärkar när man gjort kejsarsnitt, kände du av några?
Innan förlossningen hade jag läst om eftervärkar, men att det oftast var omföderskor som kände av dessa mer. Men oj så ont jag fick! När jag började pumpa dygnet efter operationen så direkt så drog magen ihop sig, kändes som en väldigt kraftig mensvärk. Innan jag förstod vad det var och kopplade ihop det med att det blev som värst direkt efter jag hade pumpat så var jag väldigt fundersam på vad de kunde vara. Såvisst förstod kroppen att det var dags att dra ihop magen. Tydligen så kan det kännas lite mer när man väntat tvillingar också eftersom livmordern är större än om man väntat ett barn.
 
Hur kändes det att ligga kvar i operationssalen när Hampus försvann iväg med trollen?
Som jag tror att jag skrev i min förlossningsberättelse så tyckte jag faktiskt inte alls att det var jobbigt. Det blev väldigt lugnt och stillsamt i rummet, tillslut var det bara jag, förlossningsläkaren, barnmorskan och narkosläkaren kvar. Jag fick tid att samla mig, försöka förstå att det faktiskt inte var några barn kvar i magen och vad som hade hänt de senaste timmarna. Barnläkarna kom och uppdaterade mig när både Leia och Mattis var klara, och sa att de mådde bra men hade lite problem med lungorna som de skulle ordna uppe på neo. Så jag fick bra information trots att jag låg själv, och alla runtomkring mig var helt fantastiska.
 
Har du några tips inför förlossningen?
Mitt största tips är att läs på, och då inte bara på vad du tror att du ska gå igenom, hoppa inte över kapitlena om kejsarsnitt eller vaginalförlossning, bara för att du tror att du vet hur du ska föda. Rätt som det är så händer det något annat i kroppen som gör att det inte går som du tänkt, och då är det skönt att ha lite i bakhuvudet om vad som kommer att ske. Även om såklart personalen så leda dig igenom förlossningen så tror jag det blir mindre av en chock och besvikelse om det inte går som du tänkt dig.
 
Jag har bokat planerat kejsarsnitt, vad ska jag ha med mig?
Så spännande!! Här kommer mina absolut bästa tips.
1. Gravidtrosor från Lindex, jag levde i dessa de kommande veckorna efter operationen. De sitter inte så snyggt men oj så skönt det är att slippa ha något som trycker precis vid ärret.
2. Tofflor, enkla att dra på. Eftersom du oftast får stanna någon natt extra på BB efter operationen så vill man kunna gå upp och röra sig, ju mer du rör dig desto mindre ont gör det faktiskt i magen. Men att snöra på sig skor kommer inte på tal de första dygnen.
3. Godis eller annat som du kan mysa till det med. Du kommer att ha fastat en längre tid, och sen ska du njuta av att ha din familj nära. Så köp med dig något du tycker är riktigt gott och som ni kan fira med. Jag bad mina föräldrar komma förbi med en Paradisask (han inte köpa med mig det själv ;)).
4. Sköna kläder, njut av att vara i bebisbubblan. Ha på dig de skönaste kläderna du äger och se till att de är några som inte sitter direkt på ärret (alltså att de går att ha lite högre upp).
5. Mjuka aminingsbhar (om du tänkt att amma), köpte ett två pack från Lindex som var så sköna. Eftersom att mjölken kommer att komma igång så blir det väldigt kladdigt att sova utan. Så dessa kan du sova i, och glöm inte stoppa i amningsilägg.
 
Jag undrar hur du upplevt att magen och magmuskulaturen läkt sedan operationen (magmuskeldelning återställd?)?
Jag upplever att min mage har läkt bra, min magmuskeldelning är inte helt återställd har ca 2 centimeter kvar (om jag gjort rätt). Jag känner att min bål inte alls är så stark som den var innan och jag har sakta börjat med övningar i som finns i appen mammamage. Att resa mig upp som en "sit up" i sängen funkar fortfarande inte riktigt, då får jag oftast ont och det svider.
 
 
 
 

Frågestund kejsarsnitt

Jag blir så glad att jag får flera frågor om hur det var att föda genom kejsarsnitt, hur våra tankar gick inför förlossningen och hur det varit efteråt. Så nu tänkte jag att vi har en liten frågestund om just kejsarsnitt så ska jag svara på allt ni vill veta. Så fråga på!
 
Liggandes på operationsbordet bara några minuter innan trollen var födda!