jennielie

Jennie-Lie

J*kla s#*t

Så fel man kan ha, den här fredagen blev allt annat än bra. Kl 15:30 ligger Mattis på mitt bröst och blir allmänt orolig och gnällig, jag tänker att han är varm och vi lägger ner han i sängen. När vi suttit uppe med han så pass länge så brukar han somna gott, men nu skrek han så fort vi försökte lägga ner honom. Vi prövar att ge han magmassage, funkar inte, så han får sitta med oss under mötet med personen från kommunen som kom hit angående faderskapet. Vi behöver skicka honom emellan oss när vi skriver på papprena och varje gång skriker han. När de är klart så åker Hampus iväg för att hämta spjälsängarna, för även det hade krånglat på morgonen. Mattis skriker fortfarande så jag prövar att amma honom, han vill inte ha utan somnar. Med jämna mellanrum vaknar han och gallskriker för att sen helt självmant sluta. Lägger ner han i sängen nära Leia, men han fortsätter bete sig på samma sätt där. 17:00 kommer en sköterska in för hans syresättning sjunkit, det kommer in en till sköterska som får ruska om honom och då börjar han skrika och syresättningen ökar. Men så fort han lugnat ner sig så dippar han igen. Han blir alldeles blek och blå om läpparna, sköterskorna får stanna i rummet och hålla igång hans andning genom att ruska på honom. Pulsen stiger och det märks att han inte mår bra. 

Två läkare kommer in och det sätts infart för antibiotika och tas massa prover. Hampus är äntligen tillbaka hos oss och vi står på sidan och tittar på, finns inte så mycket mer vi kan göra. Mattis flyttas sen ut i behandlingsrummet där han får på sig c-pap masken igen, den hjälper inte som man tänkt sig utan läkaren börjar prata om att lägga Mattis i respirator. Och inte nog med det så om det skulle bedömas att han måste ligga i respiratorn i mer än några timmar så måste han flygas till Umeå eftersom de resurserna inte finns i Östersund. Här brister det för mig och jag förstår inte hur jag ska orka ta mig igenom det här, precis när Leia blivit frisk så ska det börjas om igen och hundra gånger värre.
De prövar öka trycket i c-papen en sista gång, och nu äntligen hjälper den! Han blir stabil, syresättningen ökar och pulsen lugnar sig. Sen dess har han fortsatt vara stabil. Vad det här beror på vet vi inte ännu, proverna har visat på en liten ökning av infektionsvärdet, men inte så pass att det klassas som infektion, de gjorde ett ultraljud på hjärnan som såg bra ut, hjärtat låter bra och tarmarna. De ska fortsätta ta prover under natten och vi hoppas på att det “bara” är en infektion som antibiotikan kan slå bort.

Håll tummarna för en stabil natt och att vi snart får tillbaka vår pigga kille till oss.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
jennielie

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats